F\u00f6rhistorien \u2013 den samlande m\u00e4nniskan<\/h2>\n
F\u00f6rst i m\u00e4nsklighetens behovsordning kommer f\u00f6dan. D\u00e4refter kommer inte bara moralen utan ocks\u00e5 den h\u00f6gre gastronomins alla finesser. Ur ett s\u00e5 krasst perspektiv \u00e4r f\u00f6dan br\u00e4nsle: fetter, proteiner och kolhydrater laddade med kemisk energi som v\u00e5r \u00e4mnesoms\u00e4ttning omvandlar till v\u00e4rme och r\u00f6relse eller till ny energiladdning i kroppens celler.<\/span><\/p>\n Men maten landar inte som stekta sparvar p\u00e5 v\u00e5ra tungor. Karl Marx definierade en g\u00e5ng arbete som m\u00e4nsklighetens \u00e4mnesoms\u00e4ttning med naturen. Att producera, samla, lagra och processa mat har varit arbetets k\u00e4rnverksamhet under merparten av v\u00e5r existens. S\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r energin fr\u00e5n de livsmedel vi samlar och producerar som ocks\u00e5 f\u00f6rbrukas i arbetet s\u00e5 verkar m\u00e4nniskan, precis som andra djur, inom ramen f\u00f6r en kroppslig, somatisk, energiregim. En arbetsprocess som f\u00f6rbrukar mer energi \u00e4n den levererar \u00e4r ur det perspektivet inte h\u00e5llbar.<\/span><\/p>\n N\u00e4r den samlande och jagande m\u00e4nniskan blev jordbrukare domesticerade hon n\u00e5gra v\u00e4xters funktion som omvandlare av solens str\u00e5lning till kemisk energi. Men det frigjorde henne inte fr\u00e5n den kroppsliga energiregimen. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge var det fr\u00e4mst muskelkraften som hackade, pl\u00f6jde och sk\u00f6rdade. Nu framtr\u00e4dde dock en ny flaskhals i m\u00e4nsklighetetens balansr\u00e4kning med naturen. B\u00e5de djur och v\u00e4xter beh\u00f6ver mineraler och sp\u00e5r\u00e4mnen f\u00f6r att kunna v\u00e4xa och bilda celler. Den intensiva och permanenta odlingen rubbar kretsloppet av mineraler och sp\u00e5r\u00e4mnen mellan station\u00e4ra v\u00e4xter och de humuslager de v\u00e4xer ur, och uppl\u00f6ses i. N\u00e4r v\u00e4xterna oavbrutet konsumeras p\u00e5 annan plats \u00e4n d\u00e4r de odlas utarmas jorden p\u00e5 sp\u00e5r\u00e4mnen. Framf\u00f6r allt \u00e4r det kv\u00e4ve, fosfor och kalium som lakas ur jorden. Om jorden brukas kontinuerligt p\u00e5 detta vis m\u00e5ste sp\u00e5r\u00e4mnen \u00e5terf\u00f6ras till jorden.<\/span><\/p>\n Utan att egentligen k\u00e4nna till de kemiska processerna har odlande m\u00e4nniskor under \u00e5rtusenden utvecklat metoder f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla en s\u00e5dan balans. Att h\u00e5lla jorden i tr\u00e4da f\u00f6r l\u00e4ngre eller kortare perioder \u00e4r f\u00f6rmodligen den \u00e4ldsta. I flodkulturer och sumprisodling kan vattenfl\u00f6det f\u00f6ra med sig stora m\u00e4ngder n\u00e4ringsrikt slam. Betande djur samlar kv\u00e4verikt foder fr\u00e5n omgivande arealer s\u00e5 att odlare kan g\u00f6dsla med deras, och ibland ocks\u00e5 sina egna, exkrementer. I en komplex symbios med vissa jordbakterier kan baljv\u00e4xter som \u00e4rtor och b\u00f6nor f\u00e5nga upp och fixera en del av det \u00f6verfl\u00f6d av kv\u00e4vgas som jordatmosf\u00e4ren h\u00e4rb\u00e4rgerar.<\/span><\/p>\n Men varje g\u00e5ng odlande m\u00e4nniskor har funnit p\u00e5 nya s\u00e4tt att intensifiera den odlade markens upptag av energi har de ocks\u00e5 konfronterats med utmaningen att \u00e5terf\u00f6ra sp\u00e5r\u00e4mnen till marken. S\u00e5 blev fallet ocks\u00e5 i artonhundratalets Europa efter det industriella genombrottet. Med teknik f\u00f6r att omvandla v\u00e4rme till r\u00f6relse i \u00e5ngmaskiner och explosionsmotorer tr\u00e4der m\u00e4nskligheten p\u00e5 allvar in i en utomkroppslig, exosomatisk, energiregim d\u00e4r merpaten av de energifl\u00f6den vi tillgodog\u00f6r oss \u00e4r oberoende av v\u00e5r biologiska \u00e4mnesoms\u00e4ttning. P\u00e5 denna omvandling f\u00f6ljer, bland mycket annat, n\u00e5gra \u00e5rhundraden av oj\u00e4mf\u00f6rlig befolkningstillv\u00e4xt och urbanisering. Men demografisk omvandling kan inte ha sin huvudsakliga grund i en v\u00e4xande industriell produktion. F\u00f6r att den skall vara m\u00f6jlig m\u00e5ste ocks\u00e5 produktionen av livsmedel v\u00e4xa.<\/span><\/p>\n F\u00f6r klassiska ekonomer som Thomas Malthus och David Ricardo framstod livsmedelsproduktionen som den industriella omvandlingens dystraste begr\u00e4nsning. \u00c4ven om man kunde t\u00e4nka sig att maskiner och fossila br\u00e4nslen skulle ta \u00f6ver en del av m\u00e4nniskokroppens slit med jordbearbetning och sk\u00f6rd var\u00a0 \u00e5kerarealer \u00e4nd\u00e5 en sant \u00e4ndlig resurs. Etablerad erfarenhet sade dem att ju mer mekaniskt arbete man lade ner i jorden desto l\u00e4gre blev den marginella avkastningen. Ricardo satte sitt hopp till den fria handeln. Om befolkningen v\u00e4xte i den industrialiserade v\u00e4rlden kunde \u00e5krarna i den globala periferin m\u00e4tta dem. Men det var p\u00e5 sin h\u00f6jd en tempor\u00e4r r\u00e4ddning. F\u00f6rutom den strategiska risken med att folkf\u00f6rs\u00f6rjningen blev beroende av l\u00e5ngv\u00e4ga handel s\u00e5 var klotets samlade \u00e5kerarealer alltj\u00e4mt \u00e4ndliga.<\/span><\/p>\n Osignerad m\u00e5lning av Navassa\u00f6n, ca 1870. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n Ett s\u00e4tt att hantera begr\u00e4nsningen blev att l\u00e4gga till g\u00f6dnings\u00e4mnen till det fl\u00f6de av r\u00e5varor och livsmedel som de industrialiserade regionerna f\u00f6rs\u00e5g sig med fr\u00e5n den globala periferin. Men inb\u00e4ddat i detta fl\u00f6de fanns ocks\u00e5 en betydande m\u00e4ngd av gammal hederlig somatisk energi utvunnen ur h\u00e5rt kroppsarbete. Det kan framst\u00e5 som en paradox att n\u00e4ringsinfl\u00f6det till v\u00e4stv\u00e4rldens prunkande \u00e5krar kom att gr\u00e4vas fram ur n\u00e5gra av planetens minst b\u00f6rdiga platser.<\/span><\/p>\n En tidig r\u00e4ddning undan kv\u00e4vebristen hittade de europeiska spannm\u00e5lsodlarna p\u00e5 de tre Chincha\u00f6arna utanf\u00f6r den peruanska kusten. Under \u00e5rtusenden hade dessa havsklippor vuxit sig m\u00e5ngdubbelt st\u00f6rre genom ansamlingar av fossiliserade f\u00e5gelfekalier; guano, fr\u00e5n skarvar och andra f\u00e5glar som h\u00e4ckade p\u00e5 \u00f6arna och livn\u00e4rde sig ur de extremt fiskrika vattnen. Ytterligare en f\u00f6rdel var omr\u00e5dets f\u00f6rh\u00e5llandevis torra klimat som bevarat en h\u00f6g kv\u00e4vehalt i guanon. Mellan 1840 och 1870 forslade hundratals handelsfartyg varje \u00e5r denna stinkande last fr\u00e5n Stilla Havet till europeiska spannm\u00e5lsf\u00e4lt.<\/span><\/p>\n Arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena var vederv\u00e4rdiga. Merparten av guanobrytningen p\u00e5 Chincha\u00f6arna utf\u00f6rdes av inskeppade kinesiska kontraktsarbetare. De rekryterades p\u00e5 fem\u00e5rskontrakt som m\u00e5nga av dem aldrig \u00f6verlevde. Den extremt h\u00f6ga d\u00f6dligheten kan delvis h\u00e4nf\u00f6ras till h\u00e5rda arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och underm\u00e5liga livsmedelsransoner, men framf\u00f6r allt berodde den p\u00e5 de lungskador som arbetarna \u00e5drog sig n\u00e4r de tvingades andas in fr\u00e4tande ammoniakgaser. <\/span>Vid sidan om kineser nyttjades ocks\u00e5 f\u00f6rslavade afrikaner och polynesier. \u00c5r 1862 r\u00f6vades exempelvis en tredjedel av P\u00e5sk\u00f6ns kvarvarande ursprungsbefolkning bort och f\u00f6rdes till guanobrotten. Av dessa ca 1000 personer dog omkring 90 procent p\u00e5 \u00f6arna innan en del internationella protester och p\u00e5tryckningar drev igenom en repatriering av de sista, sv\u00e5rt medtagna, \u00f6verlevarna i b\u00f6rjan av 1870-talet.<\/span><\/p>\n Guanohandeln var s\u00e5 lukrativ att Spanien \u2013 som f\u00f6rlorat alla sina amerikanska kolonier utom Kuba och Puerto Rico i Napoleonkrigen under 1800-talets f\u00f6rsta \u00e5rtionden \u2013 ockuperade \u00f6arna i det s\u00e5 kallade Chinchakriget 1864 \u2013 66. N\u00e4r \u00f6arna \u00e5terl\u00e4mnades till Peru 1871 var de vita guanobergen i princip utpl\u00e5nade.<\/span><\/p>\n Nu vidtog en jakt p\u00e5 nya guanof\u00f6rr\u00e5d. Redan 1856 hade F\u00f6renta staterna instiftat \u201dThe Guano Island Act\u201d som tillerk\u00e4nde amerikanska entrepren\u00f6rer r\u00e4tten att exploatera och annektera alla guano\u00f6ar de kunde finna p\u00e5 v\u00e4rldshaven s\u00e5 l\u00e4nge dessa var obebodda och \u00e4nnu oexploaterade. N\u00e4r det amerikanska inb\u00f6rdeskriget var avslutat kunde denna lag l\u00e4ggas till grund f\u00f6r framv\u00e4xten av ett vidstr\u00e4ckt imperium best\u00e5ende av ett 60-tal annekterade \u00f6ar i Stilla havet, Karibien och Atlanten. Det blev den framv\u00e4xande stormaktens f\u00f6rsta territoriella expansion utanf\u00f6r den amerikanska kontinenten.<\/span><\/p>\n Merparten av dessa nya \u00f6ar p\u00e5 guanofrontens marginal hade dock mindre och s\u00e4mre f\u00f6rr\u00e5d \u00e4n Chincha\u00f6arna. De var f\u00f6rh\u00e5llandevis rika p\u00e5 fosfor, men kv\u00e4vehalten hade ofta lakats ur av regn och vind. Dessutom var m\u00e5nga av dem sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga. \u00d6verlag var det l\u00e4tt att inse att jordens alla guanoresurser snart skulle vara f\u00f6rbrukade om man inte kunde finna nya l\u00f6sningar.<\/span><\/p>\n Sacking guano, Ballestas Islands (1910). K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/a><\/p>\n<\/div>\n L\u00f6sningen kom att uppdagas inte s\u00e5 l\u00e5ngt s\u00f6der om Chincha\u00f6arna, i Atacama\u00f6knen som vid denna tid delades mellan Bolivia, Chile och Peru. I en avl\u00e4gsen forntid hade denna h\u00f6gsl\u00e4tt p\u00e5 Andernas sluttningar varit en havsbotten och ackumulerat stora ansamlingar av d\u00f6da havsvarelser. Dessa organiska restmaterial har under traktens extrema klimatologiska f\u00f6rh\u00e5llanden oxiderats till ett kv\u00e4verikt natriumnitrat. Detta g\u00f6dnings\u00e4mne kom att presenteras f\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rldens b\u00f6nder under handelsnamnet chilesalpeter. Det var ocks\u00e5 Chile, vars export gynnades av brittiska investerare, som i det s\u00e5 kallade salpeterkriget 1879 \u2013 84 skaffade sig suver\u00e4nitet \u00f6ver dessa fyndigheter.<\/p>\n Mellan 1880 och 1913 v\u00e4xte salpeterbrytningen i Atacama till en industri som sysselsatte omkring 300 000 arbetare och exporterade uppemot fyra miljoner ton \u00e5rligen. Ocks\u00e5 dessa kv\u00e4vefl\u00f6den var beroende av h\u00e5rt manuellt arbete.<\/span><\/p>\n \u00c4ven om f\u00f6rr\u00e5det av chilesalpeter f\u00f6ref\u00f6ll outt\u00f6mligt s\u00e5 var beroendet av importerad handelsg\u00f6dsel en orosk\u00e4lla f\u00f6r m\u00e5nga europeiska nationer. Det h\u00f6gkoncentrerade fossila kv\u00e4vet \u00e5terfanns p\u00e5 ett f\u00e5tal, i f\u00f6rh\u00e5llande till Europa, avl\u00e4gsna platser. Den som kontrollerade k\u00e4llan och distributionen kontrollerade ocks\u00e5 m\u00e5nga europ\u00e9ers livsmedelss\u00e4kerhet. Oron sp\u00e4ddes p\u00e5 av att V\u00e4steuropas livsmedelsf\u00f6rs\u00f6rjning samtidigt blev alltmer beroende av importerat spannm\u00e5l fr\u00e5n Nordamerika, Australien och Ryssland under den 50-\u00e5rsperiod som f\u00f6regick f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/span><\/p>\n Hotet var s\u00e4rskilt p\u00e5tagligt i kontinentens nu snabbast v\u00e4xande industrination, det nyligen enade tyska riket. Den tyska industrialiseringen under 1800-talets sista \u00e5rtionden var mer \u00e4n p\u00e5 andra h\u00e5ll ocks\u00e5 ett nationellt och milit\u00e4rstrategiskt projekt, dirigerat i j\u00e4rnkanslern Otto von Bismarcks anda. F\u00f6re Napoleonkrigen hade \u00f6stra Tyskland fortfarande levererat ett betydande spannm\u00e5ls\u00f6verskott till V\u00e4steuropa. I det utvecklings- och integrationsprojekt som innefattat det tyska riksenandet kom fokus att ligga p\u00e5 att v\u00e4xa i kapp och f\u00f6rbi de industrialiserade och imperiebyggande grannl\u00e4nderna \u2013 industriellt, teknologiskt och kolonialt. Som leverant\u00f6r av livsmedel och r\u00e5varor trodde man sig dock aldrig kunna etablera de milit\u00e4ra muskler som kr\u00e4vdes f\u00f6r att l\u00e5ngsiktigt utmana britter och fransm\u00e4n. I f\u00f6rh\u00e5llande till dessa m\u00e5ls\u00e4ttningar framst\u00e5r den snabba industriella utvecklingen b\u00e5de som medel och m\u00e5l. I det som brukar beskrivas som en andra industriell revolution \u2013 pr\u00e4glad av tung metallurgi, vapenteknologi, kemisk industri, elektroteknik och explosionsmotorer \u2013 blev Tyskland nu v\u00e4rldsledande.<\/span><\/p>\n I utvecklingsplanen hade ocks\u00e5 livsmedelsproduktionen en roll att fylla men den hade inte vuxit i samma takt som industriproduktionen och befolkningen. Vid f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott hade befolkningen i det omr\u00e5de som utgjorde 1913 \u00e5rs tyska rike vuxit fr\u00e5n ca 35 miljoner 1850 till ca 65 miljoner. I st\u00e4llet f\u00f6r spannm\u00e5ls\u00f6verskott hade man nu ett importberoende p\u00e5 uppemot 25 procent av konsumtionen. Samtidigt var den kvarvarande inhemska produktionen i allt h\u00f6gre grad beroende av importerad handelsg\u00f6dsel. Bara mellan 1900 och 1912 hade inf\u00f6rseln av chilesalpeter vuxit fr\u00e5n 350 000 till 900 000 ton. Det \u00e5ret importerade Tyskland knappt 38 procent av all producerad chilesalpeter.<\/span><\/p>\n \u201cWhoever could make two ears of corn or two blades of grass to grow upon a spot of ground where only one grew before, would deserve better of mankind, and do more essential service to his country than the whole race of politicians put together.\u201d<\/span> N\u00e4r det milit\u00e4ra allianssystemet formerades kring sekelskiftet blev dilemmat uppenbart. Tyskland och centralmakterna var inl\u00e5sta p\u00e5 kontinenten. Motst\u00e5ndarna kontrollerade v\u00e4rldshaven och den marina handeln. Vid en konflikt skulle Tysklands kanoner och industriella kapacitet f\u00f6rmodligen st\u00e5 sig sl\u00e4tt om soldater och civilbefolkning fick sv\u00e4lta. Dilemmat blev inte mindre av att chilesalpeter och guano, vid sidan av sin livgivande funktion, hade kommit att bli en strategisk oundg\u00e4nglig r\u00e5vara i den industriella produktionen av ammunition och moderna spr\u00e4ng\u00e4mnen. Oron skulle visa sig befogad n\u00e4r kriget br\u00f6t ut. Mellan 1915 och 1918 blev Tyskland helt avskuret fr\u00e5n import av handelsg\u00f6dsel.<\/span><\/p>\n I den tidens Tyskland l\u00e5g det n\u00e4ra till hands att s\u00f6ka en teknisk l\u00f6sning. Andra halvan av 1800-talet och de f\u00f6rsta \u00e5ren p\u00e5 1900-talet var elektricitetens och explosionsmotorns tidevarv, men kanske var det i \u00e4n h\u00f6gre grad kemins. Det var en vetenskap som nu revolutionerades av genombrott inom syntetisk organisk kemi, katalysforskning och elektrokemi. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i m\u00e4nsklighetens historia kunde molekyler som inte existerar i naturen framst\u00e4llas i laboratorier och storskaligt i industriella processer, samtidigt som \u00e4mnen som ocks\u00e5 existerade naturligt kunde formas syntetiskt. Grund\u00e4mnen kunde f\u00f6rflyttas mellan fasta, flytande och gasformiga aggregationer (vid of\u00f6r\u00e4ndrade temperaturer) n\u00e4r man pusslade om de molekyler de ingick i. D\u00e4rmed uppenbarades en hisnande m\u00f6jlighet. Eftersom den brittiska kemisten John Lowes redan p\u00e5 1840-talet utvecklat en metod f\u00f6r att frig\u00f6ra s\u00e5 kallade superfosfater ur fosformalm med hj\u00e4lp av svavelsyra, och kalium kunde utvinnas f\u00f6rh\u00e5llandevis rikligt b\u00e5de ur malmer och organiska k\u00e4llor hade kv\u00e4ve, i \u00e4n h\u00f6gre grad, kommit att bli det knappa sp\u00e5r\u00e4mnet.<\/span><\/p>\n Bristen g\u00e4llde dock bara de kv\u00e4vef\u00f6reningar som \u00e5terfanns i fast form i humuslagret och jordskorpan. Som kv\u00e4vgas upptar grund\u00e4mnet omkring sjuttio\u00e5tta procent av jordatmosf\u00e4rens volym \u2013 i luften fanns det allts\u00e5 i \u00f6verfl\u00f6d. Om en ekonomiskt h\u00e5llbar process kunde fixera en ytterst liten del av denna kv\u00e4vgas till ett fast \u00e4mne som i sin tur kunde blandas upp med odlingsjorden, skulle det kunna bli den trollformel som befriade Tyskland fr\u00e5n ett f\u00f6rlamande sv\u00e4lthot den dag en v\u00e4ntad storkonflikt utl\u00f6stes. Att den dessutom skulle f\u00f6rse riket med helt nya ammunitionstillg\u00e5ngar skulle inte vara en liten bonus. F\u00f6r den som lyfte blicken fr\u00e5n geopolitikens nationella chauvinism lovade en s\u00e5dan process att en g\u00e5ng f\u00f6r alla utpl\u00e5na en av den m\u00e4nskliga f\u00f6rs\u00f6rjningens mest p\u00e5tagliga restriktioner.<\/span><\/p>\n Kring sekelskiftet 1900 utvecklades ett flertal metoder f\u00f6r att fixera atmosf\u00e4rens kv\u00e4ve till v\u00e4tskor och fasta partiklar. De tidigaste f\u00f6rs\u00f6ken var dock alldeles f\u00f6r energikr\u00e4vande f\u00f6r att kunna utvecklas till storskaliga industriella processer.<\/span><\/p>\n Det blev Fritz Haber, den kanske mest prisade (och \u00f6k\u00e4nda<\/span>) av tidens m\u00e5nga geniala tyska kemister, som kom att utveckla en ekonomiskt h\u00e5llbar metod f\u00f6r kemisk kv\u00e4vefixering genom ammoniaksyntes. Kortfattat g\u00e5r metoden ut p\u00e5 att kv\u00e4vgas och v\u00e4tgas under h\u00f6gt tryck och h\u00f6g temperatur, bildar ammoniak med oxiderat j\u00e4rn som katalysator. Ammoniaken kan l\u00f6sas i vatten och fixeras i form av nitrat. F\u00f6r att utveckla metoden till industri inledde Haber ett samarbete med kemiingenj\u00f6ren Carl Bosch vid Tysklands st\u00f6rsta kemikoncern: BASF i Ludwigshafen. Metoden kom d\u00e4rf\u00f6r att ges namnet Haber-Bosch-syntesen. Det var ett samarbete som gav BASF monopol p\u00e5 syntetisk ammoniak f\u00f6r framst\u00e4llning av konstg\u00f6dsel och ammunition. Fabriksanl\u00e4ggning i Ludwigshafen stod f\u00e4rdig 1913, \u00e5ret innan det fruktade stora kriget br\u00f6t ut. 1916 kompletterades den med det gigantiska kemikomplexet Leunawerke i Sachsen-Anhalt, d\u00e4r \u00f6stra Tysklands rika brunskolreserver kunde tillfredsst\u00e4lla ammoniakproduktionens stora energibehov.<\/span><\/p>\nDen odlande m\u00e4nniskan<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.eurozine.com\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/Navassa_Island_c_1870-1024x619.png\")
<\/p>\nEn fr\u00e4n doft av Guano<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Navassa_Island_c_1870.png\")
<\/p>\nAtt finna n\u00e4ring i \u00f6knen<\/h2>\n
Ett tyskt dilemma<\/h2>\n
Kemisterna g\u00f6r entr\u00e9<\/h2>\n
<\/span>\u2013 Jonathan Swift. (1726) Gulliver\u2019s Travels (Voyage to Brobdingnag)\u00a0<\/span><\/p>\n<\/p>\n
![Wikimedia Commons<\/a><\/p>\n<\/div>\nV\u00e4xande utbud och sjunkande relativpriser f\u00f6r g\u00f6dnings\u00e4mnen fick ocks\u00e5 konsekvenser p\u00e5 l\u00e4ngre sikt, eftersom det blev s\u00e5 billigt att brukarna hellre anv\u00e4nde f\u00f6r mycket \u00e4n f\u00f6r lite. Det handlade inte l\u00e4ngre bara om att \u00e5terst\u00e4lla balansen av sp\u00e5r\u00e4mnen i jorden utan om att \u00f6ka koncentrationen. Konsekvenserna \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nda. \u00d6verskottet lakades ur \u00e5krarna. F\u00f6ljden blev \u00f6verg\u00f6dning och rubbad syrebalans i vattendrag och kustn\u00e4ra hav. F\u00f6rst p\u00e5 senare \u00e5r har vi sett en utveckling av tekniker som i h\u00f6gre grad vinnl\u00e4gger sig om att se till att g\u00f6dnings\u00e4mnen begr\u00e4nsar sig till m\u00e5lomr\u00e5det.<\/span><\/p>\nDet nya \u00f6verfl\u00f6det av billigt fixerat kv\u00e4ve fick \u00e4ven andra konsekvenser. F\u00f6rst och fr\u00e4mst kom konstg\u00f6dseltillg\u00e5ngen att f\u00f6r\u00e4ndra den globala matsedeln. Varianter av majs, vete och ris som var mottagliga f\u00f6r extra h\u00f6ga kv\u00e4vegivor bredde ut sig p\u00e5 andra gr\u00f6dors bekostnad. Idag kommer tv\u00e5 tredjedelar av v\u00e4rldens spannm\u00e5lskonsumtion fr\u00e5n dessa tre v\u00e4xter i ett minskande antal h\u00e5rt framavlade och ibland genetiskt manipulerade varianter. \u00c4ven sojab\u00f6nor, som kommit att bli den dominerande fodergr\u00f6dan f\u00f6r v\u00e4rldens snabbt v\u00e4xande k\u00f6ttkonsumtion, har visat sig ytterst mottaglig f\u00f6r h\u00f6ga doser av konstg\u00f6dsel.<\/span><\/p>\nSlutord. Vad blir det f\u00f6r mat?<\/h2>\n\u201d\u2019Your mother can\u2019t produce food out of thin air\u2019 said Hermione. \u2018No one can. Food is the first of the five principal exceptions to Gamp\u2019s law of elemental transfiguration\u2019\u201d<\/span><\/span>\u2013 J. K. Rowling. (2007) Harry Potter and the Deathly Hallows\u201d<\/span><\/p>\nM\u00e5h\u00e4nda var det minst framg\u00e5ngsrika av Fritz Habers m\u00e5nga storslagna vetenskapliga projekt hans f\u00f6rs\u00f6k att ur havsvatten utvinna guld som skulle kunna utpl\u00e5na det tyska krigsskadest\u00e5ndet efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/span>Med historisk distans leder studiet av mer lyckade vetenskapliga genombrott ofta tankarna till den skatt som sagor och myter placerat vid regnb\u00e5gens slut. Kunskapspr\u00e5ng som skall \u00f6verbrygga fundamentala konflikter och begr\u00e4nsningar genererar ofta nya; om \u00e4n p\u00e5 en mer komplex niv\u00e5.<\/span><\/p>\nDet \u00e4r sv\u00e5rt att avf\u00e4rda en process som visat sig avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja m\u00e4nskligheten. V\u00e5rt beroende av konstg\u00f6dsel \u00e4r dock konsekvensen av ett v\u00e4gval. Beroendet av billig energi, en tilltagande monokultur p\u00e5 v\u00e4rldens \u00e5krar, \u00f6verg\u00f6dning och accelererande syrebrist i hav och vattendrag, kemisk obalans i \u00e5krarnas humuslager samt en hotande brist p\u00e5 fosfor och andra kompletterande sp\u00e5r\u00e4mnen \u00e4r bara n\u00e5gra av de orosmoln som tornar upp sig p\u00e5 den v\u00e4g vi har valt.<\/span><\/p>\nNya biokemiska processer, s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r att framst\u00e4lla kulinariska upplevelser som f\u00f6r att tanka v\u00e5ra kroppar med kemisk energi, skymtar nu runt olika v\u00e4gkr\u00f6kar. Prognoser om storskalig uppf\u00f6dning av proteinrika larver eller industriell syntetisering av mat ur vegetariska och animaliska stamceller blir vanligare, och f\u00f6refaller alltmer realistiska. V\u00e5ra kunskaper om dessa v\u00e4gval \u00f6kar snabbt. \u00c4nd\u00e5 vet vi f\u00f6rmodligen mycket mindre \u00e4n vi skulle beh\u00f6va, om vad s\u00e5 grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndringar kan komma att inneb\u00e4ra f\u00f6r m\u00e4nskligheten.<\/span><\/p>\n<\/p><\/div>\n[ad_2]\nSource link <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"[ad_1] F\u00f6rhistorien \u2013 den samlande m\u00e4nniskan F\u00f6rst i m\u00e4nsklighetens behovsordning kommer f\u00f6dan. D\u00e4refter kommer inte bara moralen utan ocks\u00e5 den h\u00f6gre gastronomins alla finesser. Ur<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":207439,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"_uf_show_specific_survey":0,"_uf_disable_surveys":false,"footnotes":""},"categories":[154],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/207438"}],"collection":[{"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=207438"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/207438\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":342693,"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/207438\/revisions\/342693"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/207439"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=207438"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=207438"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/michigandigitalnews.com\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=207438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}](\"https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:P%C3%A9ti_Nitrog%C3%A9n_M%C5%B1tr%C3%A1gyagy%C3%A1r_Rt._Fortepan_70523.jpg\"){kind=link}